Bilden togs i lördags när SAC blockerade Lilla Karachi på Lilla Nygatan i Gamla Stan
Debatten om syndikalistfacket SAC:s blockad mot restaurangen Lilla Karachi har av en del beskrivits som en konflikt liknande den som ägde rum förra året mellan Wild n’ Fresh och HRF. Eller som det hela beskrivs i av Maria Abrahamsson i Svenska Dagbladet, ”Syndikalisterna hotar i värsta utpressarstil”.
På bordet ligger i stället en i princip ordinär rättstvist där SAC kräver Lilla Karachi på pengar, ett krav som krogen bestrider.
Men konflikten är mer än en ordinär rättstvist. Den handlar istället om att SAC i oktober förra året beslutade att återinföra den så kallade Registermetoden, som användes av syndikalisterna under 1920-talet. SAC har upprättat ett Register för papperslösa arbetare, det vill säga personer utan permanent arbets- och/eller uppehållstillstånd. Eftersom dessa personer saknar arbetstillstånd så har de inte heller några rättigheter på arbetsmarknaden. Detta har skapat en situation som gör att många människor hamnar på arbetsmarknadens skuggsida. SAC organiserar dessa och kräver att arbetsgivare skriver på avtal i enlighet med Registermetoden. SAC beskriver principerna för denna på sin hemsida (LS=Lokala Samorganisationer):
1. LS fastställer priset på arbetet.
2. Arbetsköparen accepterar priset.
3. LS förser arbetsköparen med arbetskraft, denne berövas därigenom sin rätt att själv anställa och avskeda.
4. De som tar anställning genom Registret utser själva sina arbetsledare och berövar därigenom arbetsköparen dennes rätt att leda och fördela arbetet.
5. Ifall arbetsköparen inte accepterar de villkor som LS satt, så undanhåller man honom/henne arbetskraft genom avfolkning och/eller blockad. Antingen utförs arbetet till det pris som LS bestämt och av de arbetare som LS utsett, eller inte alls. Några förhandlingar om pris eller val av arbetare existerar inte.
Det syfte som SAC externt säger sig ha med registermetoden är att motverka låga löner, osäkra anställningsvillkor och dåliga arbetsförhållanden. Men principerna för Registermetoden visar med all önskvärd tydlighet att det i själva verket handlar om att överta makten över företaget och i längden att avskaffa den privata företagsamheten. Ruben Tastas-Duque, fackligt ombud för Västerorts LS, beskriver skälenför Registret för Yelah, Papperslösa organiserar sig revolutionärt:
För att de papperslösa ska kunna kämpa för bättre villkor. Till skillnad mot ett kollektivavtal finns ingen fredsplikt utan det är fritt fram att strejka och ändra i avtalet. I förläggningen hoppas vi kunna ta kontrollen över arbetstillsättningen och bli en slags arbetsförmedling. …Målet är att förbereda arbetarklassen att i ett framtida samhälle ta över produktionsmedlen.
Det visar sig också att SAC redan vunnit en seger för sin Registermetod genom att med hjälp av en blockad tvingat Berns Salonger att skriva på ett avtal. Syndikalisternas tidning Arbetaren beskriver Berns nya situation, Blockad gav Berns nattstädare fasta jobb:
Utöver förbättrade anställningsförhållanden har städarna chansen att få ta över verksamheten själva i form av ett kooperativ. Västerorts LS har ställt kravet att Berns inte får anlita något annat städföretag om inte detta ger samma lön och anställningstrygghet till sina anställda som de som arbetar nu har.
Eftersom SAC organiserar papperslösa genom Registermetoden, så är rimligtvis ambitionen att med blockaden mot Lilla Karachi att statuera ett exempel, så att arbetsgivare i framtiden inte vågar annat än att acceptera syndikalistfackets registermetod.
Nya segrar för SAC skulle därmed i förlängningen innebära att kollektivavtalen sätts ur spel, att arbetsfreden inte kan garanteras, att arbetsgivarna förlorar sin rätt att leda och fördela arbete, att arbetsgivarna förlorar rätten att anställa och avskeda personer och att SAC ges rätten att när som helst rotera eller byta ut personal inom ett företag. Detta skulle förstås betyda en successiv underminering av den privata företagsamheten och äganderätten.
Det är detta blockaden mot Lilla Karachi egentligen handlar om.
Samtidigt ska man inte förhålla sig naiv till ägaren av Lilla Karachi. Företaget hade sluppit blockaden om man inte brutit mot lagen och anställt en person utan arbetstillstånd. Tittar man på det ur ett fågelperspektiv är det tydligt att SAC inte skulle haft denna ingång till att återskapa Registermetoden och hota privata företags självständighet om dessa företag bara anställt vit arbetskraft.
De företagare som nu med rätta oroar sig för SAC:s radikalisering bör dra lärdom av fallet Lilla Karachi och motverka svart arbetskraft.
