Martin Tunström skriver om den svenska narkotikapolitiken, som nyligen fick sig en känga på radion. Han pekar på det uppenbara, nämligen att konsumtionen i Sverige är betydligt mindre än i övriga Europa. En faktor som särskilt uppmärksammas i den rapport som diskuteras är föräldrarnas engagemang. Inte heller det något att förvånas över:
En skola som fungerar, där eleverna klarar undervisningen, är dock föga förvånande ett effektivt verktyg också mot drogmissbruk. Elever som blir utanför gemenskapen, saknar nära relationer och trygghet befinner sig i den största drogriskzonen.
Många av slutsatserna i rapporten känns nu inte särskilt kontroversiella, utan ter sig som tämligen självklara. Föräldrarnas engagemang kan exempelvis inte nog uppmärksammas. Återkommande refereras det också till föreningars och nätverkens betydelse för trygghet och normbildning. Varken drogliberaler eller en normlös vänster har således särskilt mycket att hämta ur ännu en tung forskningsvolym som vars slutsatser ger stöd för den svenska modellen.
