Månggifte – blir (kd) ensamma igen?

september 28, 2006

Debatten om könsneutrala äktenskap kan sägas ha gått in i ett skede där vi kan anta att den nuvarande äktenskapsbalken inte kommer att bestå. Dessvärre. Denna bedömning kan göras utifrån vad riksdagspartierna har sagt, och där är det endast (kd) som tydligt tagit ställning för dagens lagstiftning.

Under tiden så har debatten även kommit att inrymma frågan om månggifte. Inte minst bland ungdomsförbunden så är tendensen tydlig. MUF (civilrättsliga avtal), CUF och LUF (mig veterligen) och delar av SSU vill införa en antalsneutral samlevnadslagstiftning. Även Grön Ungdom försökte driva igenom detta på Miljpöpartiets kongress, men fick inte riktig partiet med sig hela vägen.

Det går i riktning mot att det till slut bara är kristdemokraterna som säger nej till månggifte.

Utvecklingen har uppmärksammats av Johan Hakelius, som skriver om detta i dagens krönika:

Det dröjer väl något år än, men sedan kommer förstås de vanliga diskussionerna. Varför ska bara TVÅ personer få gifta sig med varandra? Varför inte tre, eller fyra, eller fem? Och varför ska maximalt två personer få adoptera samma barn? Är det inte bättre att ha tre bra föräldrar än att inte ha någon alls? Eller, för den delen, två halvtaskiga, som de flesta har? Va, va, VA? Ja, ni vet.

…Det doftar sena rödtjutskvällar och grundkurser i socialantropologi och idéhistoria om alltihop. Små föredrag om den västerländska kulturens snäva normer och den amerikanska kulturimperialismens gulligullfilmer, som lurar i oss att det finns EN rätt.

Jag skrev tillsammans med övriga KDU-presidiet en debattartikel i detta ämne som publicerades för ungefär ett år sedan:

Man skulle kunna tro att det är frågan om ett skämt, uttänkt av ideologiskt förlästa studenter nyss hemkomna från senaste spexet, men kraven om att tillåta polygami eller månggifte i Sverige blir alltmer långtgående. Nu måste en debatt ta fart om vilka värden vi vill ska prägla vårt samhälle.

Idén om att staten bör förhålla sig neutral till människors livsval är inte hållbar i situationer då olika individer gör anspråk på rättskydd. Frågan om månggifte tydliggör detta. Här står barns intresse av att få växa upp med sina föräldrar mot vuxna människors krav på att få leva ihop med många partners samtidigt. Staten måste förhålla sig till denna problematik, vilket gör att frågan om äktenskapets roll aktualiseras.
Genom att värna äktenskapets unika ställning kan vi också vara konsekventa när vi avfärdar idén om månggifte med hänvisning till barnets juridiska skydd. I slutändan är en värdeneutral stat en illusion. Inga politiska beslut existerar som inte grundar sig i moraliska värderingar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: