Utan normer upphör mobbningen

januari 8, 2009

Sug på den.

Det är nämligen antimobbningsorganisationen Friends nya policy. Den är utvecklad av Renita Sörensdotter, socialantroprolog till yrket och projektledare för boken ”I normens öga”.

I en intervju med City säger Sörensdotter, som för övrigt skrivit en avhandling med sedan tidigare dokumenterat bindgalne ”forskaren” Eva Lundgren (och bindgalen förblir hon i mina ögon tills dess att hon framlägger bevis för sina påståenden om rituella mord på barn och foster):

Normen står i vägen för en elevs utveckling. En person som står utanför, anpassar och tonar ner sig själv. Ungdomarna måste få vara sig själva.

Dumma mig som trodde att det var avsaknaden av en tydlig moralisk kompass och en trygg uppväxt som gör att Pelle mobbar Lisa. Personligen är jag nämligen säker på att mobbaren Pelle som nedvärderar och sänker Lisa är helt och hållet sig själv. Inte en till normen anpassad och nedtonad version av sig själv, utan den sidan vi får se av människor utan normer och värderingar. Nämligen deras sämsta sidor.

Därför anser jag att skolan måste vara stenhård i sin tillämpning av normerna. Alla människor har rätten att accepteras för dem de är oavsett stil, tro, tankar, åsikter, läggningar, fysik etc. och alla människor är lika värda. Dessa normer får vi aldrig tumma på och om Pelle inte respekterar dem så ska han också möta tydliga konsekvenser.

Men Sörensdotter vill vända på det hela. Hon vill frånta Pelle ansvaret för sina handlingar och lägga över dem på skolan och samhället. Det är inte Pelles fel att han mobbar, det är ”normernas”. Sörensdotter menar alltså på allvar att människors egoism, självhävdelsebehov och dåliga drifter skulle försvinna om bara moralisk relativism fick råda. Det är så man blir paff.

Än mer paff måste stackars Lisa bli som får stå sitt eget kast fram tills dess att den normlösa utopin träder fram och avslutar historien. Tills dess är nämligen hon, enligt Sörensdotters sätt att tänka, själv ansvarig för att hon är mobbad. Hade hon bara varit mer ”vanlig” hade hon sluppit sitt lidande. Då hade inte Pelle mobbat henne för då hade hon inte avvikt för mycket.

Visst kan det vara så att dåliga värderingar/normer spelar in i att Pelle mobbar Lisa, men dåliga värderingar bekämpas med bra värderingar. Inte med normlöshet. Och det är aldrig, aldrig, aldrig den som mobbas som är ansvarig för mobbningen. Det är alltid den som mobbar som är ansvarig. Den som mobbar har nämligen alltid valet att inte göra det. Han eller hon har alltid valet att låta bli. Även om han är påverkad av dåliga värderingar kan han välja att inte agera utifrån dem.

Tyvärr verkar vi leva i ett samhälle där det inte är okej att uppfosta barn till att följa (de goda) normerna. Jag läste i somras ”Det var inte mitt fel” av etikforskaren Ann Heberlein. I SvD berättar hon om apropå boken om när hon försökte säga till ett barn som agerade på ett felaktigt sätt:

–Jag och min dotter var i stadsparken och såg några småungar som kastade sten på änderna. Jag blev förfärad och sa åt dem att de inte fick göra så, att de kunde skada fåglarna. Då blev deras latte-mammor som stod intill arga på mig och skällde ut mig för att jag sa vad deras barn skulle göra.

Mammorna kanske hade fått några förhandsexemplar av ”I normens öga”. Man kan nämligen uttyda normlöshetens logik även där. Det är inte de felande barnen som ska tillrättavisas med normer, utan de som försöker sprida och upprätthålla normer som ska attackeras.

Johan Lundberg skriver också väl om denna mycket problematiska bok, Mobbning beror på för mycket normer.

Annonser

4 svar to “Utan normer upphör mobbningen”

  1. sivan Says:

    Med all denna Renita floskande propagande, kommer Sverige allt snabbare sjunka mot U-lands status, samtidigt som vi blir omsprugna av andra nationer. Våra barn är definitivt inte vår framtid snarare vår undergång.

  2. Pär Wiktorsson Says:

    Hejsan!

    Jag håller med i analysen om att normlöshet inte är något önskvärt. Det är inte heller något som förespråkas i I normens öga. Normerna som metodboken tar sikte på är just dem som begränsar människor så att alla inte accepteras för dem de är ”oavsett stil, tro, tankar, åsikter, läggningar, fysik etc”. Det är normerna som gör vissa ”normala” och andra ”onormala” utifrån alla dessa kategorier som bör synliggöras och kritiseras i ett väl genomtänkt likabehandlingsarbete inom skolan.

    Normer och värderingar kring alla människors lika värde måste skolan hålla fast vid – inte minst för att de ingår i skolans uppdrag att förmedla tack vare läroplaner och kursplaner. Och för att det finns en diskrimineringslagstiftning som säger att skolorna ska arbeta förbyggande mot diskriminering. I normens öga är tänkt att vara ett stöd just i detta arbete.

    Och alla är ansvariga för sina handlingar, även om de påverkas av normer. Det står inget I normens öga om att den som mobbar inte ska behöva ta ansvar för sina handlingar. Men ska man ta ett större grepp och försöka förebygga mobbning så behöver man förstå i vilket sammanhang den sker och då finns det många faktorer som kan påverka, bland annat normer.

    Tyvärr finns det få metodböcker som fokuserar på normer som begränsar människor på ett diskriminerande sätt. I normens öga är inte perfekt och alla exempel på övningar och arbetssätt som finns i den passar inte alla, men den är ett (av få) försök att fylla ett behov av stöd i skolornas likabehandlingsarbete. Den bygger också på många olika människors erfarenheter och kompetenser och många har hittat något som passar dem i boken.

    Men det tål att upprepas att det finns bra och sunda normer och det tycker jag att det är bra att du ser till att påminna om.

    Hälsar Pär Wiktorsson (medförfattare till I normens öga)

  3. Pär Wiktorsson Says:

    Och låt mig tillägga att Friends arbetar mycket med att lyfta vikten av civilkurage, vilket Ann Heberlein visade i stadsparken. Kanske hade hon inte behövt visa det om latte-mammorna hade läst I normens öga och tagit till sig av tankarna om att markera mot kränkande behandling och att våga vara självkritisk och lyssna på andra 🙂

  4. Holm Says:

    Pär Wiktorson: Bra förtydliganden. Allt verkar inte vara elände med Friends…

    Men, är inte problemet med boken approachen till normer som något dåligt. Som du skriver; normer som begränsar människor på ett diskriminerande sätt.

    Normer begränsar inte människor. Normer frigör människor. Utan normer förfaller människan till att behandla andra illa, och därmed begränsar man den andre.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: