Kristdemokratisk eftersvalsrannsakan

oktober 22, 2010

Det är glädjande (och absolut nödvändigt) att eftervalsdebatten landat i självkritik och insikt om att partiet befinner sig i kris.

Att komma hit var ett viktigt skäl till att KDU valde att kalla vår analysgrupp för ”kriskommission”. Det hade varit livsfarligt om partiet snabbt blivit bekväma i moderatledda majoriteter i riksdag, landsting och kommuner. Att tala kris idag är en förutsättning för att kunna tala framgång om fyra år.

För en vecka sedan skrev SvD om att vi kristdemokrater diskuterar namnbyte. Att jag har valt att lyfta frågan är enkelt. Jag och många med mig upplever att en mycket bred majoritet av människor utanför partiet tror att man måste vara kristen för att vara kristdemokrat. Att då utvärdera vilken  betydelse partinamnet har i sammanhanget är en naturlig sak för ett självprövande parti. Men låt mig betona en sak i sammanhanget: det är inte vår kristna värdegrund som är problemet, det är fördomen om att man måste vara aktivt kristen för att vara kristdemokrat.

Det finns olika åsikter om namnbyte eller ej, men det är hur som helst bra att de flesta tycks överens om att vi behöver göra upp med bilden av oss, för att kunna bli ett alternativ för fler väljare.

I sammanhanget dök mer eller mindre bra förslag upp. Lennart Sacredeus såg samma problematik som jag, och föreslog ”familjepartiet”. Jag tror dock att ett namn som reducerar oss till ett nischparti är fel väg att gå. Jag tror naturligtvis inte heller att namnbyte är en quick fix som kommer att lösa partiets problem. Min poäng har varit att nu måste en förutsättningslös diskussion ta vid.

För när vi nu verkar ganska ense om att många valarbetare har problem att svara på frågan ”varför ska jag rösta på just kristdemokraterna?” så är det avsaknaden av ett kristdemokratiskt projekt, en idé om hur vi vill att Sverige ska se ut, som är problemet. Då är namnbyte inte huvudfrågan. Inte heller vilka politikområden vi ska fokusera på. Utmaningen är istället att bli ett enkonceptsparti.

Problemet har varit att vi varit ett flerkonceptsparti. För drygt två år sedan fick vi lära oss partiets nya slogan är ”trygghet i det lilla är trygghet i det stora”. Sedan blev det 2009 under EU-valrörelsen dags för förbudslinjen. Kursändring följde några veckor därefter när Göran Hägglund under sitt almedalstal tog strid för verklighetens folk. Samma höst följdes detta upp av resonemanget om politikens gränser. 2010 återgick vi dock till en uppdaterad variant av trygghetskonceptet, i form av ”ett mänskligare Sverige”.

Tycka vad man vill om det politiska innehållet, men lättkommunicerat och tydligt är det ju inte.

Detta kom även KDU:s kriskommission fram till när de den 19 oktober, en månad efter valet, presenterade sin analys. Talande nog hade rapporten fått rubriken ”steg mot ett tydligare parti”, i vilken en av slutsatserna var att  fördomarna skrämmer bort väljare.

Samma kväll arrangerade nätrotsrörelsen 4F en after work i Stockholm, där jag medverkade i en panel tillsammans med Erik Slottner, Fredrik Segerfeldt, Jonatan Hedin och Jessica Nyberg. I diskussionen, vilket kan ses på SVT Play, lyfte jag fram tre måsten för Göran Hägglund och partiledningen. Dessa tre punkter hör samman och partiledningen kan inte avstå från att genomföra någon av dem:

1. Ett överordnat kristdemokratiskt projekt.

Verklighetens folk och politikens gränser utgör en grund. Men det är inte Lösningen, utan snarare en utgångspunkt för det kristdemokratiska projektet och en övergripande metapolitisk idé som partiet kan samlas kring och driva. Att en fruktbar politikutveckling är avhängig en övergripande idé har vi sett under mandatperioden, då tiotalet politikutvecklingsgrupper inte kom fram till så mycket annat än att den befintliga politiken är bra och att det räcker med att piffa upp gammal skåpmat med en ny rubrik. Jag är övertygad om att avsaknaden av ett koncept är en stor bov i dramat, tillsammans med att vi inte tog in några impulser utifrån. När vi bestämt oss för att besvara frågan om varför vi behövs måste vi också vara beredda att ta strid för vår idé, även om såväl det nya som det gamla arbetarpartiet tycker att vi har fel.

2. Förnya partiets image

Detta handlar om att våga lyfta fram nya ansikten som representerar den kristdemokratiska förnyelsen, så att potentiella väljare kan identifiera sig med vårt parti. Att göra upp med fördomar är en nödvändighet, liksom att vi har kristdemokratiska företrädare som framför allt står för vår och inte Alliansens politik.

3. Ett sammanhållet ledarskap

Vi behöver en ledning som i olika sammanhang ser till att få ordentligt genomslag för vår politik. Partiledaren, gruppledaren och partisekreteraren skulle kunna utgöra en grupp som både leder det kristdemokratiska projektet framåt internt och företräder det externt.

Första träffen efter valet och första signalerna om färdriktning

Idag är det dags för partifullmäktige, och Göran Hägglund skriver därför på DN-debatt att idédebatten bör fröet till kristdemokratisk revansch. Han är definitivt någonting på spåren när han betonar behovet av politikutveckling inom områdena familjepolitik och rättspolitik. Kan vi utifrån detta utveckla en övergripande idé som effektivt sammanfattar kristdemokratins uppgift på 2010-talet, så kan ett diffust budskap ersättas av tydlighet 2014. Den politiska inriktningen är i grunden rätt. Men det finns inga quick fixes som sagt. En framgångsrik förnyelsekräver därför ett helhetsgrepp för ett kristdemokratiskt projekt, en ny image och ett sammanhållet ledarskap. Den uppgiften återstår att ta itu med.

Annonser

KDU tillsätter kriskommission

oktober 1, 2010

Igår offentliggjordes att KDU tillsätter en kriskommission. Så här ser pressmeddelandet ut:

KDU tillsätter kriskommission för att analysera valet

Kristdemokraterna gör sitt näst sämsta val sedan inträdet i riksdagen, och en tredjedel av partiets stöd i riksdagsvalet var taktikröster. Det är tydligt att självrannsakan och förnyelse är den enda vägen framåt. KDU initierar därför en kriskommission för att presentera analys den 19 oktober – exakt en månad efter valet. Gruppen ska behandla akuta utmaningar rörande personal, organisation och politisk inriktning. Det säger Charlie Weimers, förbundsordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet.

– Kristdemokraterna har tillsatt en framtidskommission med uppdrag att ge en bredare syn på framtiden för kristdemokraterna de kommande två mandatperioderna. Förslaget skall presenteras i december. För att behandla mer akuta utmaningar rörande partiets politiska profil, organisation samt arbetet inom ramen för Alliansen har KDU initierat en kriskommission. Kriskommissionen skall presentera sin analys av nuläget och möjligt scenario 2014 den 19 oktober, exakt en månad efter valet. Kriskommissionen kommer att ha en bred sammansättning, från storstad till land, inifrån partiet och utifrån.

Kriskommissionens sammansättning:

Gruppen kommer att ledas av Jonatan Hedin, omvärdsanalytiker vid United Minds och förbundsstyrelseledamot i KDU.

Övriga medlemmar:

Conny Brännberg, gruppledare för Kristdemokraterna i Skövde.

Jessica Nyberg, initiativtagare för nätrotrörelsen Frihet, Familj, Flit, Företagsamhet (FFFF) och gruppledare för Kristdemokraterna i Lidingö Stad.

Magnus Oscarsson, kommunalråd i Ödeshög där Kristdemokraterna ökade från 22,4 procent till 30,5 procent i kommunalvalet.

Fredrik Segerfeldt, borgerlig debattör och författare av ”Verklighetens folk möter politikens gränser” från tankesmedjan Civitas.

Erik Slottner, vice gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stad och tidigare förbundsordförande KDU.

Sara Skyttedal, förbundsstyrelseledamot KDU och kommunpolitiker i Haninge.

Caroline Szyber, riksdagsledamot (statsrådsersättare för Göran Hägglund) för Stockholms kommun.


Tack för allt stöd!

september 24, 2010

Under valvaken stod det tidigt klart att Värmlands kristdemokrater skulle förlora sitt mandat. Vem av mig och Dan Kihlström som skulle få flest kryss blev därmed en fråga av akademiskt intresse. När rösterna räknats visade det sig att Dan skulle ha fortsatt som riksdagsledamot, om kryssen hade fått bestämma. Jag hade hoppats få mer än 4,2 procent av kryssen, men vill rikta ett stort tack till er 351 personer som valde att kryssa mig i riksdagsvalet. Det räckte inte denna gång, men jag kommer göra allt jag kan för att på annat sätt förvalta ert förtroende.

I Hammarö kommun gick det däremot bra. Riktigt bra faktiskt. Med hela 39 procent av kryssen fick jag fler personkryss (327 mot 325) än självaste kommunalrådet Siw Gidlöf (S). Det gör mig till den mest kryssade politikern på Hammarö. Att så många vill se mig i en ledande position i Hammaröpolitiken gör mig glad och samtidigt ödmjuk. För nu väntar nya tider i kommunen, och ett krävande arbetet för att sy ihop en majoritet. Valresultatet innebär 15 mandat för Alliansen, 15 mandat för de rödgröna och ett för Sverigedemokraterna. Jag och Kristdemokraterna vill gärna påbörja samtal med Miljöpartiet så fort som möjligt, så att vi kan få en majoritet som kan ta ansvar för Hammarö. Detta blir i så fall historiskt, eftersom en blågrön koalition skulle innebära slutet på 90 år av (S)-styre i kommunen.


Mitt värderingslöfte

september 16, 2010

Det finns gott om sakfrågor i valrörelsen, och jag talar gärna om konkret politik. Men för att ni som överväger en röst på Alliansen och Kristdemokraterna ska veta hur jag kommer att agera i de frågor som vi inte berört på förhand så är mitt besked glasklart: Jag kommer i alla lägen att arbeta för att det personliga ansvaret och den egna beslutsmakten stärks.

Om det här skriver jag i dagens NWT under rubriken ”Låt människor bestämma själva”.


RUT = Människonära tjänster

september 9, 2010

RUT har skapat mellan 5000-11000 nya jobb som ger människor möjlighet att försörja sig, som gör svarta jobb vita, som ger ökad livskvalitet för många pensionärer och barnfamiljer som nu har råd att köpa städtjänster till hemmet, som gjort att många kvinnor blivit företagare.

Fördelarna är många. Men de rödgröna går till val på att slopa RUT, och på så vis tvinga många företag att lägga ner.

Mina kristdemokratiska kollegor Jessica och Erik har gjort en bra film om RUT:

Skriver även om hushållsnära tjänster i tidningen Kristdemokraten: RUT ger fler jobb och bättre skattemoral.


Valstafetten: Valfrihet står mot pekpinnar

september 9, 2010

I NWT:s valstafett får politikerna ställa frågor till varandra, och Torun Carrfors (V) undrade varför jag vill arbeta för det i hennes ögon så förhatliga vårdnadsbidraget. Idag svarar jag att valfrihet är bättre än pekpinnar.


Göran kommer till Karlstad

september 8, 2010

Kolla in Göran Hägglund på Soltorget i Karlstad idag kl 17!


Deltar i kväll i Värmlandsnytt skoldebatt

september 7, 2010

I kväll deltar jag i SVT Värmlandsnytts skoldebatt kl 18:15 för att debattera skolan, hur den skall kunna förbättras, effektiviseras och hur man skall kunna få bättre lugn och ro i klassrummet.


Intervjuad av TV4 på Nobels debattdag

augusti 30, 2010

Intervjuades idag av TV4 Värmland i samband med en debatt på Nobelgymnasiet i Karlstad där frågor som ungdomsarbetslöshet och skatter distkuterades. Intervjun kommer sannolikt visas idag på  TV4 Nyheterna Värmland kl 1830.

Charlie Weimers interjuvas av TV4 Värmland


Min fråga till företagarna: Vill ni sänka arbetsgivaravgifterna?

augusti 27, 2010

Kristdemokraterna vill sänka arbetsgivaravgifterna med 10 procentenheter, och i senaste numret av Entreprenören skriver jag om skattemedvetenhet som en viktig förutsättning för en sådan reform. Kristdemokraterna vill ju bidra till detta genom att låta offentliga arbetsgivare redovisa hela lönekostnaden, men självklart ska privata företag själva få avgöra om de vill följa efter. Diskussionen har förts under en tid i Svenskt Näringsliv, men än så länge har det inte blivit något med det.

Så min fråga till Entreprenörens läsare, tillika Svenskt Näringslivs medlemmar är: Vill du sänka arbetsgivaravgifterna?