Idag presenteras KDU:s nya kampanj ”We Can Do It – utan kvotering”, under Kristdemokraterna kommundagar i Jönköping. Senare idag arrangerar vi även ett seminarium på temat ”Jämställdheten kommer ut ur genusgarderoben”, med Alice Teodorescu och Tanja Berqkvist. På bilden ovan syns vår förste vice ordförande Ebba Busch.
Kampanjen är en del av KDU:s arbete för att formulera en borgerlig jämställdhetspolitik. På måndag tar vi med kampanjen ut på skolorna, för att prata med elever om kvotering, genus, kunskap, kompetens, jämställda löner och lika möjligheter. Jag är optimistisk. Att döma av reaktionerna på min debattartikel igår (och av många diskussioner ute på skolorna), så finns det en längtan efter ett alternativ till radikalfeminismen.
I kampanjen får tre KDU:are uttala sig om olika aspekter av jämställdhet. Så här säger de:
– Kompetens istället för kvotering. Elin, 21 år, elektriker.
Jag valde att bli elektriker eftersom det alltid varit mitt intresse. Jämställdhet är att själv kunna välja vad man vill jobba med. Att kvotera in tjejer till exempelvis byggprogrammet är fel, eftersom det utgår ifrån att tjejer och killar inte vet sitt eget bästa. Att kvotera in killar till högskolans sjuksköterskeprogram gör att tjejer petas, trots att de har tillräckliga betyg för att komma in. Kunskap och erfarenhet borde stå i centrum istället för vilket kön man har.
– Jämställda löner är en självklarhet. Rebecca, 22 år, juridikstudent.
Jag vet att jag kommer att göra ett bra jobb när jag är färdig med studierna. För mig som jurist finns det många möjliga arbetsplatser, och jag kommer att kräva en bra lön av min framtida arbetsgivare. Många kvinnor jobbar inom offentlig sektor, och har ofta bara en enda arbetsgivare att välja. Det drar ner lönerna och gör det svårare att löneförhandla. Jämställdhet på riktigt är att kvinnor med likadan erfarenhet och kunskap som män får samma lön. Då måste vi dels se till att det blir fler arbetsgivare inom yrken där många kvinnor jobbar, och vi kvinnor måste också bli bättre på att löneförhandla och hjälpa varandra.
– Jag är inte hjärntvättad. Kelly, 22 år, modevetenskapsstudent.
Jag läser inte mode för att jag är kvinna. Jag läser mode för att det är kul och för att det kan ge spännande jobbmöjligheter i framtiden. Varför ska jag bli idiotförklarad av genusvetare som hävdar att jag blivit hjärntvättad till att bry mig om mode och design? Varför ska dagisbarn tvingas att sluta leka med dockor eller innebandyklubbor? Och varför måste alla studenter läsa genus, oavsett om det handlar om matematik eller tekniska utbildningar? Nej, bort med statliga genusexperiment på dagisbarn och avskaffa Nationella sekretariatet för genusforskning.
Det har varit många reaktioner på min debattartikel om behovet av en borgerlig jämställdhetspolitik. Här är några:
Eskilstuna-kuriren (ledare): Vilsna värdeorienterare
Västervikstidningen (ledare): KD – ta upp kampen
Tanja Bergkvist: Det var ju på tiden!
GenusNytt: Svenska folket har väntat på detta!
Anders Edwardsson: Bravo Charlie!
Niklas Dougherty: När kristdemokraterna är det normala
Pelle Billing: Vägen till jämställdhet
Motpol: Moderat radikalfeminism vs. KDU:s motståndskamp
Tradition & Fason: Förnuftets sista bastion i jämställdhetsfrågan
Tysta tankar: S, M och KD om genus – eller självmål igen?
Alltid rött alltid rätt: Overklighetens parti
Kenneth Nyman: Alla borgerliga borde vara kritiska mot genusideologin
Marknadsliberalen: Vettigt om jämställdhet
Alliansfritt Sverige: Är inte detta redan KD:s politik?
Kunskap * Bildning * Tradition: Är KDU under Weimers’ ledning Sveriges enda hopp?
Oskorei: Moderaterna som radikalfeminister
Åsa Carlsson- Liberal: Grattis Birgitta!
Charlie Weimers 
januari 30, 2010 den 12:31 e m
[…] För lite mer information om kampanjen och kommentarer om det, se även Charlies blogg. […]
januari 30, 2010 den 1:29 e m
[…] Busch frontar kampanjen. Charlie Weimers och David Högberg bloggar också om […]
januari 31, 2010 den 2:20 f m
[…] som kan vara värda att diskutera. KDU:s Ebba Busch lyfter fram jämställdhetspolitiken med inspiration från […]
januari 31, 2010 den 1:31 e m
”bort med statliga genusexperiment på dagisbarn och avskaffa Nationella sekretariatet för genusforskning”
Hehe … 🙂
Må så vara att ni ”bara” är ungdomsförbundet och att moderpartiet verkar lite mer fastkörda i de här frågorna hittills, men bara att höra någon politiker – ung som gammal – uttala detta utan att skämmas är helt fantastiskt. [Vilket visar vilken märklig tid vi lever i, då det inte borde vara provocerande att ifrågasätta ett skattefinansierat center för att utveckla och sprida vänsterideologier som dessutom har uppdrag från staten att genomsyra alla verksamheter i resten av landet.]
Med detta välkomna statement så drar ni blankt mot den svällande vänstermaffia som kapat dessa frågor totalt. Det är härligt att se. Då ni rimligen är partiets framtid så får man ju säga att den ser ljus ut. Hoppas bara att ”gamlingarna” förstår att omfamna framtiden redan nu. Det vore fint om det fanns åtminstone ett tydligt högerparti inför valet 2010 istf som nu inget alls.
januari 31, 2010 den 4:06 e m
[…] som skriver om kampanjen är ordförande i KDU Charlie Weimers , David Högberg och Aron […]
januari 31, 2010 den 8:17 e m
Jag säger som Gert: Äntligen! Genusväldets kamp för 50-50-fördelning på alla fronter är bisarr och verklighetsfrämmande – om det ens är en kamp för 50-50 då man inom den egna verksamheten är väldigt långt från jämställdhet.
januari 31, 2010 den 10:31 e m
Så sorgligt att en hel (populistisk) kampanj från KDU nu ska tapetsera det offentliga rummet, helt ovetenskapligt underbyggt och utan någon genomtänkt analys av genusteori eller könsroller överhuvudtaget.
Det blir otroligt tydligt i politiken och bloggosfären att de personer som avfärdar genusdebatter, jämställdhetsåtgärder eller feminism i allmänhet inte själva har studerat ämnet mer än några artiklar i tabloidmedia av typen: ”Genusanpassning på dagis: pojkar ska bara få leka med dockor”. Suck suck suck.
Den bild Charlie Weimers och KDU sänder om män och kvinnor är byggda på lika mycket vetenskap som en vanlig sport-kommentators: inte ett dyft. därför kommer snacket och att ”se individen” och låta honom/henne göra individuella val att på tok förenkla och förvränga detta gigantiskt komplexa problem.
Och jag kan i viss mån hålla med, genusteoretiker kan under stundom gå för långt eller ge könsförklaringar på fenomen som är skeva, det är ingen anledning att avfärda de med ofantligt mycket mer kunskap om dessa frågor än, låt oss säga en snitt-KDU:are.
Och nej, män ska inte vara män och kvinnor inte vara kvinnor – dessa roller är inte givna av gud, utan evigt föränderliga, något våra institutioner skapar och påverkar ständigt och jämt. Vi måste kasta mer ljus på det hela, inte populistiskt försöka skynda förbi problemet.
februari 1, 2010 den 2:24 f m
Det som är intressant med dessa ”de med ofantligt mycket mer kunskap om dessa frågor än, låt oss säga en snitt-KDU:are” som du så vackert skriver, är att de trots denna ofantliga kunskap om jämställdhetsarbete och genusfrågor likväl har en könsfördelning på sina egna institutioner som ligger mellan 80/20 och 100/0.
Det krävs alltså inte några djupare egna studier i ämnet för att konstatera att frukten av denna ofantliga kunskap inte är särskilt imponerande. Lustigt nog verkar det t.o.m. som om stor kunskap inom detta område är direkt kontraproduktiv:
Ta t.ex. Nationella Sekretariatet för Genusforskning: 10 namn finns under ”Personal” – två män, dvs 80/20 vid en snabbtitt. [En man och några av kvinnorna verkar vara lediga, så den exakta siffran för tjänstgörande personal kanske är 83/17 i så fall.]
http://www.genus.se/om-oss/personal/
Hursomhelst, Det Nationella Sekretariatet är alltså inget annat än ett stort glashus där man bör vara mycket försiktig med stenkastning. Tyvärr har jag känslan att man där far rätt oblygt fram med stenarna därinne.
Med risk för att bli ”tabloidmässig” här så drar jag i alla fall slutsatsen att om de som enligt utsaga ovan kanske har mest kunskap av alla på området, och som till skillnad från resten av oss får ägna sig åt dessa frågor på heltid inte ens kan klara av att göra sina egna institutioner jämställda då kan jag och andra med gott samvete avfärda deras teorier som det meningslösa pladder det faktiskt är.
Då jag dessutom är medfinansiär av eländet har jag också all rätt att kräva en bättre progress i implementeringen, alt. en nedläggning av projektet. Det gläder mig alltså att KDU också är inne på nedläggning.
Att dessa genusforskare och deras entourage dessutom yrkar på mandat att vara genuspoliser och fara land och rike runt för att genuskorrigera och genuscertifiera allt och alla i sin väg är så skrattretande och samtidigt tragiskt att man inte vet vad man ska ta sig till. Sanningen är ju att varken Det Nationella Sekretariatet eller t.ex. Tiina Rosenbergs Centrum för Genusvetenskap skulle klara sin egen typ av Genuscertifiering som man nu så gärna vill pådyvla andra forskare och lärare – t.ex. att all litteratur skall vara till hälften skriven av män/kvinnor gissar jag blir svårt även för dem. Att all forskning och undervisning ska göras av hälften män torskar dom nog garanterat på.
”snitt-KDU:are” mot Genusetablissemanget förtjänar alltså all respekt. Så även deras anförare.
februari 1, 2010 den 10:44 f m
Robert, det är ju utmärkt att denna debatt ”börjat tapetsera det offentliga rummet”. Om du är så säker på din sak – varför är du orolig/rädd/bekymrad för en debatt? 😉
februari 1, 2010 den 12:16 e m
[…] We Can Do It! – utan kvotering. […]
februari 1, 2010 den 12:23 e m
Haha, en debatt är fantastiskt, älskar det vi gör just nu. Undrar återigen varför det är så viktigt för så många att kasta skit på en historisk så viktig rättevisefråga som feminismen? Är det överhuvudtaget någon som kommer ihåg att för en sisådär 100 år sedan fick kvinnor varken rösta eller ha en framtädande roll offentligt eller akademiskt? Är det någon av er som på allvar tror att kvinnor är sååå mycket mer inkompetenta att bara 20 % av professorerna BÖR vara kvinnor? Tror ni att militären och polisen har en helt och hållet tolerant och inbjudande inställning till kvinnor i alla sina organisationer??
Förstår någon av er också hur viktig feminismen varit för homosexuellas rättigheter? Konfirmera gärna genom att inte säga något nedsättande om dessa grupper.
Och ja, jag håller med om att NSG inte gör ett perfekt jobb, de behöver kritik, några gånger har de uttryckt sig klumpigt och haft osunda rekommendationer MEN att springa runt med en mytbild om att varje individ klarar sig bäst själv, stämplar bara personen i fråga som en starkt motståndare till kunskap, demokratiarbete och allmänt ökat välstånd och bättre relationer mellan SAMTLIGA individer i samhället.
februari 1, 2010 den 2:26 e m
Lika behandling, lika möjligheter, lika lön för lika arbete, kompetens istf kön, att fritt kunna välja studier och karriärväg, det är rättvisefrågor. Feminism är det inte (längre). Feminism fokuserar idag mest på att stärka en grupp i samhället på bekostnad av en annan. Det är inte rättvisa eller jämlikhet – det är ett särintresse.
Att kvinnor inte hade rösträtt för 100 år sedan är inget motiv för att acceptera andra tokigheter och orättvisor idag.
Professorer ska utses efter sin kompetens inom ämnet, pedagogisk skicklighet och förmåga att leda sin grupp. Om det ger 100% kvinnliga professorer eller 100% manliga spelar absolut ingen roll för mig.
Könsfördelningen hos professorer idag sätts till stor del av fördelningen bland studenterna inom resp ämne för 30-40 år sedan. Om man inte ska börja avskeda äldre professorer med ”fel” kön så får man nog acceptera att det är en relativt långsam process att ändra den. Bland de verkliga idealisterna kanske det går att lösa på frivillig väg. Tiina Rosenberg t.ex. är ju en äldre professor inom ett område med mycket sned könsfördelning. Hon skulle kunna gå före med gott exempel och frivilligt ge upp sin karriär och sen lämna sin plats till en yngre man. Om hon verkligen tror på det hon säger, alltså.
Det är väl ingen här som hävdar att kvinnor är inkompetenta? I så fall skulle ju kvotering faktiskt vara nödvändigt.
Jag uppfattar inte heller att nån här har hävdat att ”varje individ klarar sig bäst själv”. Inte jag i alla fall. Att man i en anställningssituation ska bedömas efter kompetens och inte grupptillhörighet betyder ju inte att man f.ö. inte ska tillhöra någon grupp alls. Det är väl tvärtom bara bra att gå samman och stödja varann inom livets olika områden. Men att just dela upp sig i grupperna ”män” och ”kvinnor” och sen skapa en konflikt däremellan känns inte självklart för mig. Jag föredrar nog att män och kvinnor istället jobbar tillsammans mot ett gemensamt intresse och bygger samhället tillsammans.
Enligt de normer för jämställdhet som genusvetare själva har som mall när man sågar andra så gör NSG och t.ex. Tiina Rosenbergs CFG inte bara ett ”inte perfekt” jämställdhetsarbete med sina egna organisationer – dom gör ett fundamentalt värdelöst arbete. Det skulle inte göra mig ett enda dugg – jag skulle inte ens kommentera det – om det inte vore så att dessa människor har satt sig själva (eller ibland t.o.m. blivit satta av regeringen) att vara nån slags domare över hur väl övriga institutioner och företag i Sverige klarar sin jämställdhet. Då är deras egna misslyckanden både anmärkningsvärt stora och högst relevanta för att definiera den auktoritet man bör tillskriva dem. Det handlar inte om behov att kasta skit. Det handlar om att avslöja det djupa skattefinansierade hyckleriet inom detta område. Med den måttstock de använder på andra får de själva underkänt. Att då ondgöra sig över andra organisationers brister är inget annat än värsta sortens hyckleri.
Yttrycket ”att sopa rent framför sin egen dörr först” dyker förstås upp i mina tankar.
Det är alltså mycket bra att KDU vill rensa upp lite i detta. Fler borde haka på.
[För säkerhets skull ska jag kanske förtydliga att jag inte är med i vare sig KDU, KD eller något annat parti. Allt jag skriver är mina egna åsikter.]
februari 1, 2010 den 2:50 e m
Det verkar som om åtminstone Dr Jonsson talar ur ett manligt ovan-perspektiv: jag gissar att du är man eftersom du blir så upprörd över att feminismens mål att utjämna maktförhållande mellan grupper i samhället gör att just DU skulle få lite lite mindre makt och det skrämmer dig uppenbarligen. Jag misstänker att exempelvis den svarta medborgarrörelsen i USA på 60-talet mötte samma rädsla.
Javisst, feminism handlar delvis om att ta makt från män och dela ut den till kvinnor, förenklat sagt, i praktiken handlar det om att jobba hårt för att vi inte ska leva i ett samhälle där bara kvinnor, vita eller höginkomsttagare har höga positioner i samhället. genusfrågan är oändligt mer komplex än vad du vågar inse, detta är ingen enkel fråga.
Förstår inte varför du också har en sådan tilltro till statliga institutioner som högskolan; tror du det finns något som heter neutrala, opolitiska utnämningar av professorer?? Naivt. Ta ett jobb på en statlig myndighet innan du gör sådana starka uttalanden om att ”kompetens inom ämnet” styr jobbtillsättningen. Sådana uttalanden är maktretoriska instrument och har inte så mycket förankring i verkligheten.
februari 1, 2010 den 3:54 e m
Robert, du skriver ”Är det överhuvudtaget någon som kommer ihåg att för en sisådär 100 år sedan fick kvinnor varken rösta” eller…”
Kommer du ihåg, eller känner du till, att för sisådär hundra år sedan fick inte heller alla män rösta. År 1919 fattades beslut om lika och allmän rösträtt för kvinnor och män, och 1921 hölls de första riksdagsvalen där kvinnor deltog.
År 1918 föreslog regeringen för riksdagen allmän och lika rösträtt för MÄN över 21 år. Vid riksdagsbehandlingen höjdes åldersgränsen till 23 år vid kommunala val och 27 år vid landstingsval. Dessutom skulle man ha betalat kommunalskatt under ett av de tre år som föregick valet. Man fick inte heller vara försatt i konkurs, eller vara förklarad omyndig eller vara omhändertagen av fattigvården.
När kvinnor fick allmän rösträtt 1919, kvarstod för män ett krav på GENOMFÖRD VÄRNPLIKT för rösträtt. Kravet på genomförd värnplikt för rösträtt för män togs bort 1923 och 1924 hölls de första valen där kvinnor och män röstade på lika villkor.
februari 3, 2010 den 1:01 f m
Ja hellt sant, men du glömmer nog hur vägen dit såg ut. Vid 1900 var rösträtt synonymt med ”manlighet”, en otroligt inetsad, patriarkal, kulturell sterotyp. Visst, inte alla män hade rösträtt, men hur många kvinnor hade det?, knappast någon (det fanns visserligen juridiska undantag). Det slår dig inte alls som problematiskt? Uppfattar du att vi i Sverige och globalt helt har utraderat problem med systematisk diskriminering (vare sig det är kvinnor, judar, pensionärer, romer etc). Tycker du en jämställdhetskamp idag är oviktig eller är det bara Uppsalaakedemikerna och några till som spökar?
februari 1, 2010 den 3:56 e m
Robert, du har rätt i att feminismen HAR varit viktig, med betoning på har. Utan den kvinnokamp som förts hade jag inte kunnat bli matematiker. Dock, det som nu pågår undergräver hela kvinnokampens legitimitet.
februari 1, 2010 den 4:42 e m
[…] Lehman, Mental Solipsism, Claes Krantz 1, Claes Krantz 2, Claes Krantz 3, Robsten, Anna Svensson, Charlie Weimers, Christian Carlsson och Et vis […]
februari 1, 2010 den 8:38 e m
Robert, du säger ”Är det överhuvudtaget någon som kommer ihåg att för en sisådär 100 år sedan fick kvinnor varken rösta” eller…”
Kommer du ihåg, eller känner du till, att för sisådär hundra år sedan fick inte heller alla män rösta. År 1919 fattades beslut om lika och allmän rösträtt för kvinnor och män, och 1921 hölls de första riksdagsvalen där kvinnor deltog.
År 1918 föreslog regeringen för riksdagen allmän och lika rösträtt för MÄN över 21 år. Vid riksdagsbehandlingen höjdes åldersgränsen till 23 år vid kommunala val och 27 år vid landstingsval. Dessutom skulle man ha betalat kommunalskatt under ett av de tre år som föregick valet. Man fick inte heller vara försatt i konkurs, eller vara förklarad omyndig eller vara omhändertagen av fattigvården.
När kvinnor fick allmän rösträtt 1919, kvarstod för män ett krav på GENOMFÖRD VÄRNPLIKT för rösträtt. Kravet på genomförd värnplikt för rösträtt för män togs bort 1923 och 1924 hölls de första valen där kvinnor och män röstade på lika villkor.
februari 2, 2010 den 12:25 f m
Ja du Robert,
Du har en speciell debattmetod du. Man får ju uttrycka sig som man vill. Så även du. Du är förstås inte skyldig att hålla en viss intellektuell nivå för att ha rätt att säga din mening. Men med tanke på att du dundrat in här och förklarat att ”snitt-KDU:aren” nog inte har tillräcklig bildningsnivå för att uttala sig i genusfrågor, att åsikter som formulerats här är antiintellektuella, och med tanke på den rätt hyfsade meritlistan som skribent du har med på din blogg hade jag kanske väntat mig nåt med lite mer höjd.
Istället för att mötas i samtalet om sakfrågorna (t.ex. med vilken rätt NSG, CFG m.fl. genusforskningsinstitutioner överhuvudtaget kan granska och döma andra efter en måttstock – 50/50 – som de själva inte lever upp till på långa vägar), så satsar du på att reducera och demonisera de med annan uppfattning, t.ex. genom att
– kalla dem obildade (snitt-KDU:aren) och därför begriper dom inte bättre
– säga att man är rädd för något eller inte vågar se vidden av frågan och just därför har en annan ståndpunkt än du
– antyda att motståndaren nog är en man med makt (dvs mindre sympatisk)
– försöka antyda att om din meningsmotståndare hade levt i USA på 60-talet så hade han/hon nog varit en vit rasist (dvs direkt osympatisk)
– göra s.k. ‘halmdockor’, dvs medvetet feltolka det jag säger och sen attackera mig baserat på det uttalande jag aldrig gjort [jag har bara sagt hur jag tycker högskolan SKA fungera].
Det är iofs vanliga metoder när sakargumenten tryter, men jag tror det är så pass tråkigt för sakfrågeengagerade bloggläsare att jag kommer att avstå från alltför mycket vidare diskussion med dig om du inte har nåt intressantare att bidra med. Jag utmanar dig genom att upprepa den här frågeställningen:
Med vilken rätt kan det Nationella Sekretariatet för Genusforskning, Tiina Rosenbergs Centrum för Genusvetenskap, m.fl. genusforskningsinstitutioner sättas att granska och döma andra organisationer efter en 50/50-måttstock som de själva inte på långa vägar lever upp till? Bland de sämre i klassen faktiskt.
Säg nåt intellektuellt hållbart om det så kan jag tro att du älskar debatt.
februari 2, 2010 den 12:43 f m
Robert Stasinski: ”helt ovetenskapligt underbyggt och utan någon genomtänkt analys av genusteori eller könsroller överhuvudtaget”
Jag tror att du har missförstått. Ditt citat belyser nämligen genusteorierna själva – vilka bygger på politisk ideologi (feminism, känslor och tyckande). Det är, med andra ord, genusteorierna (typ: Könsmaktsordningen) som är ovetenskapligt underbyggda.
februari 3, 2010 den 2:19 f m
Ja Doktor Jonsson, sakfrågor är viktiga – absolut – och mycket möjligt är du som du skriver en man med makt och mindre sympatisk, men jag uppfattar dig som trevlig och aningen svår att påverka i dina rigida ståndpunkter. Om vi ska slösa varandras tid vill jag därför först försäkra mig om att mina meningsmotståndare är villiga att potentiellt byta ståndpunkt, i annat fall tror jag att vi får ut mer av att debattera på ett annat ställe. Jag är inte ute efter att konfirmera åsikter, utan skaka om dem. Det gäller i högsta grad mina egna, så jag uppmanar: skaka om. Jag väntar med spänning.
För att återgå till sakfrågan: Jobbtillsättning på statliga myndigheter går till enligt följande: På de platser man exempelvis har en jämställdhetsplan (större myndigheter) utgår man i regel ifrån en rad kriterier såsom ålder, kön, etnicitet, språkkunskap, straffregister, professionellt nätverk, utbildning, yrkeserfarenhet, ev rekommendationsbrev OCH jämställdhetsmål som kan vara formulerade på så sätt att en ökad balans/kontakt på arbetsplatsen mellan män och kvinnor anses som ett plus. Kvalitet är alltså ett begrepp som subsumerar samtliga ovan beskrivna kriterier plus en rad andra. Därför fnyser jag åt prat om rent kvalitet, specialkunskap eller ledaregenskaper – dessa är bara några mycket få attribut bland många som formar ’kvalitet’.
Din flirt med tanken att Tina Rosenberg eller någon annan skulle stiga ned från sin plats är ju inte lite naiv den med: poängen, vill jag upprepa igen, är INTE att ett presumtivt 50/50-mål ska nås genom att förslava gruppen män att stiga ned från sina rättmätigt förtjänade positioner, det handlar om att ALLA DE ATTITYDER, BESLUT, INSITITUTIONER, GRUPPER OCH KULTURER SOM VI VÄXER UPP I SKAPAR EN SKEV FÖRDELNING AV MAKTPOSITIONER I SAMHÄLLET, POLITIKEN, UNIVERSITET, FAMILJEN, SKOLAN, EKONOMIN, ETC SOM ÄR GODTYCKLIGT FÖRDELAKTIGT FÖR MÄN (Nästan alltid, men inte alltid: http://people.anu.edu.au/andrew.leigh/pdf/AuditGender.pdf).
Vidare kan jag väl bara understryka för dig och andra att genusteori eller queerteori inte är en ideologi av politiskt färg, det är ett studium av kön, (och ofta) etnicitet och klass som en vetenskaplig metod för att förstå hur människors identiteter skapas och formas och även kan kontrolleras (av stat, arbete etc). Att som vissa debattörer exempelvis Pär Ström http://genusnytt.wordpress.com/ missuppfatta hela disciplinen och tro at det handlar om att kvinnor skall försöka roffa åt sig mer makt än vad som stipuleras av en 50/50-hypotes är ju helt galet; genusteori omfattar ju även det växande och oerhört viktiga ämnet mansstudier som ju på samma sätt som traditionell feministisk teori tittat på hur kvinnor omtalas, kontrolleras och agerar undersöker mansrollen, mannens makt och möjlighet till förverkligande rent politiskt, historiskt, socialt, ekonomiskt och alla andra nivåer som kan vara intressanta.
Och slutligen, jag menar inte att spela arrogant genom att nedvärdera KDU:ares genusteoretiska kvalifikationer, hade väl en dum fördom om detta sedan långt tidigare (ledsen, ingen är väl perfekt), men som sedan tragiskt stärktes igen en aning när jag läste C Weimers i SvD: ”En kristdemokratisk jämställdhetspolitik vågar problematisera varför många kvinnor begär lägre ingångslöner än sina manliga kollegor, utan att bygga upp väderkvarnar i form av ”patriarkatet”.”
Att så djupt förnedra kvinnor genom att hävda att de har fel i huvudet som ”begär mindre i ingångslön” är ju att visa sig fatalt okunnig om vad problemet med kvinnors snittmässigt lägre lön innebär i Sverige och globalt. Han slänger skit på alla de fantastiska rättvisekämpar som jobbar för en genuin relation och jämlikhet (inte identiskhet) mellan kvinnor och män. Jag kan själv inte tolerera en sådan okunskap för en så offentligt aktiv och upplyft person som Weimers. Jag skäms å hans vägnar. Därför har jag överhuvudtaget lagt mig i denna diskussion.
februari 3, 2010 den 12:46 e m
Robert Stasinski: Jag får nöja mig med att konstatera att du fortsätter undvika den konkreta frågeställning jag utmanade dig att säga nåt intellektuellt hållbart om. (Stycket i mitt inlägg ovan som börjar med ”Med vilken rätt kan det Nationella Sekretariatet …” ).
Jag har stor förståelse för att du undviker det eftersom jag tror att det enda vettiga svaret på den frågan är ”Med ingen rätt alls … ”.
Jag väntar alltså fortfarande med spänning på att någon, kanske från den intellektuella eliten i landet, ska formulera ett trovärdigt försvar för metoden att kritisera och döma andra efter ett mått man själv inte alls lever upp till. Inom sitt eget hävdade expertområde dessutom.
Tror jag får vänta rätt länge på det. Här ute på landsbygden där jag bor kallar vi det kort och gott för ”hyckleri”. Men vi är ju inte alltid så intellektuella av oss vi i verklighetens folk.
Till slut, för den läsare som ev. oroar sig över att jag är någon med ”makt”, så kan jag försäkra att jag bara har makt över mig själv, och knappt det eftersom jag har en familj med två härliga små barn som också vill bestämma över min tid så mycket dom kan.
februari 3, 2010 den 5:49 e m
ja, det verkar som att Dr Jonsson hänger upp sig på en sakfråga (som jag råkar vara måttligt insatt i, men som är intressant) som i sin tur för dig BEVISAR att du därför kan vara säker på att du sitter på din kammare och vet massor om kvinnors situation i resten av världen, där vi andra bor. Där verkar du uppfatta att kvinnor har det så bra att det nästan verkar löjligt för dig att somliga blir våldtagna, förnedrade, eller torterade. Men det klart, Dr J, det är väl deras fria val, liksom C Weimers anser att det är kvinnors fria val som gör att de kräver lite mindre i lön än män. Dumma kvinnor, de vet inte bättre. Tur då att Weimers och Doktorn har svaret – sluta prata om maktstrukturer, det verkar ju mest förvirrande. Nej kvinnorna behöver bli mer kompetenta – det är väl vad kristdemokrater i allmänhet tycker är botemedlet.
Nej, KDU menar att det handlar mest om värderingar och familjen och att inte ta intryck från en massa ny kultur, forskning eller ”radikal” politik som försöker problematisera kvinnor OCH mäns situation och göra den bättre.
februari 3, 2010 den 6:16 e m
Vill bara tillägga att min egen kompetens i genusfrågor är ungefär lika grund som de flesta andra i dessa kommentarsspår liksom C Weimers. Om någon verkligen vill debattera på riktigt så finns det en mängd personer på NSG eller Centrum för Genusstudier på Stockholms Universitet.
Att några av er även använder begreppet ”verklighetens folk” är bara helt för komiskt. Skulle ni vara mer verkliga, genuina rent av bättre än oss andra? För att vadå, ni bor ute på landet, eller är kristna, eller har ett RIKTIGT jobb, eller tror på sanningar från 1950-talet?
februari 6, 2010 den 11:48 f m
[…] Top Posts Prussiluskornas skvallerfest: Sköt ni ert så sköter vi vårtBirgitta Ohlsson och föräldraskapetÄr förbud mot mc-västar diskriminering?Nej tack till reaktionära socialdemokraterS: "Trygghet är att slippa välja"Ny musikvideo: Genusväldet drar fram!Charlie Weimers: RiksdagskandidatSVT Play: Valdebatt mellan ungdomsförbundenBorgerlig musik. Finns den?We Can Do It! – utan kvotering. […]
februari 7, 2010 den 2:27 e m
[…] KDU:s nya kampanj We Can Do It – utan kvotering. […]